studiehandbok@lith
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

 
År: 2017
 
Civilingenjörsutbildning i informationsteknologi, 300 hp
/ Information Technology /
 
Programmets syfte/vision
Programmet för informationsteknologi skall utbilda civilingenjörer, här kallade IT-ingenjörer, med en helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med en bred teknisk bas i informations- och kommunikationsteknologi kan IT-ingenjören skapa, utveckla och anpassa olika lösningar för infrastruktur för att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer.

En IT-ingenjör har under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, utvecklat sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och att och kommunicera med andra yrkesgrupper samt att kunna leda högteknologiska projekt av olika slag.

Utbildningen präglas av ett studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna som väl förbereder ett livslångt lärande genom att man redan under studietiden övar att själv avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en IT-ingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på etik, miljö, resurshushållning och ekonomi

 
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från Informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:
  • Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

    Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    En IT-ingenjör skall ha en bred matematisk bas baserat på både kontinuerlig och diskret matematik samt kurser i matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskapliga kurser anpassade för IT-området. IT-ingenjören kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknik.

    Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
    En IT-ingenjör skall ha en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik samt kunna förstå utrustning och system för data och multimedia. En IT-ingenjör skall behärska ett teknikblock inom kommunikation omfattande:

    • Informationsöverföring, som behandlar hur information representeras och överförs via olika medier, hur information via signaler kan överföras trådbundet eller trådlöst och hur överföringen kan ske på ett säkert sätt genom t.ex. kryptering och felrättande koder.
    • Kommunikationssystem, som behandlar nätstrukturer och protokoll.
    • Informationssystem, som behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media, som i första hand exemplifieras genom Internet.
    • Interaktion, som behandlar människans interaktion via olika typer av gränssnitt, och som är baserat på människans kognitiva förmåga, och olika designmodeller för interaktion.


    Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
    En IT-ingenjör har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi, datateknik, elektroteknik (kommunikation) eller medicinsk teknik och har i huvudområdet tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

    Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
    IT-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och den tekniska kunskapen identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

    Experimenterande och kunskapsbildning
    En IT-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion. Detta innefattar att formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat samt redovisa resultatet. IT-ingenjören har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.

    Systemtänkande
    IT-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

    Individuella färdigheter och förhållningssätt:
    En IT-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. IT-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

    Professionella färdigheter och förhållningssätt:
    IT-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

  • Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

    Att arbeta i grupp
    IT-ingenjören är genom den pedagogiska modellen väl förberedd för att arbeta i grupp. Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupp-projekt inklusive en projekt-termin är IT-ingenjören förberedd att agera i olika grupproller och efter viss yrkeserfarenhet framförallt växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. IT-ingenjören har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.

    Att kommunicera
    En IT-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.

    Att kommunicera på främmande språk
    Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

  • Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

    Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    En IT-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik. En IT-ingenjör skall ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor, som bas för att kunna skapa användarvänlig interaktion med människan. En IT-ingenjör skall förstå teknikens roll på arbetsplatsen och möta samhällets och enskilda individers krav och behov på miljö, hållbarhet, etik och ekonomi.

    Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor
    En IT-ingenjör skall kunna utveckla och utvärdera införande av ny teknik på basis av insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren.

    Att planera system
    IT-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

    Att utveckla system:
    En IT-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. IT-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

    Att realisera system:
    En IT-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

    Att ta i drift och använda system:
    IT-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.
 
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
 
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
 
Programmets organisation
Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna ofta är av matematisk natur.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. Dessutom genomförs samarbete med andra studentgrupper, som t.ex. läser på psykologiutbildningar. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter dels kunskaper och erfarenheter att arbeta i grupp.

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och kommer därför att ges på engelska.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej inge i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs.

 
Programmets innehåll
Programmet för informationsteknologi har en obligatorisk del, som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller
  • Ett teknikblock med datavetenskap, datorteknik och systemteknik. Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser, operativsystem och processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik skall ge en grund i digitalteknik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
  • Ett teknikblock med kommunikationsteknik med informationsöverföring, som behandlar hur information representeras och överförs via olika medier, och kommunikationssystem, som behandlar nätstrukturer och protokoll samt informationssystem, som behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media.
  • Ett block med interaktion, som dels behandlar människans kontakt via olika typer av gränssnitt, som är baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller och dels olika medier för text, bild och multimedia.
  • Ett matematikblock, som består av dels kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
  • Ett naturvetenskapligt block, som ger grunderna i mekanik, elektromagnetism och optik.
  • Dessutom sätts tekniken i ett hållbarhetssammanhang genom att explicit relatera teknikens mål till energieffektivitet i fyra teknikkurser
Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett informations-, kommunikations- eller datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser för utveckla yrkesprofessionen. Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Examenskrav.

Programmets pedagogiska modell

Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på ett studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning.

Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär således inte ut; han eller hon styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål.

Basgruppen utgår från vinjetter - verklighetsanknutna situationer - beskrivna kortfattat i text, bild eller i annan form.

PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständdigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper.

Under de 3 första åren finns för varje termin en s.k. terminsansvarig. Den terminsansvarige har ansvar för helheten av terminen och samordning av kurserna. Den terminsansvarige ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper.

De terminsansvariga utses av programnämnden och ingår i IT-programmets programplanegrupp. Ytterligare information om ITs organisation finns tillgängligt i ett av programnämnden fastställtorganisationsdokument.

För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare, som utses av programnämnden. Den PBL-ansvarige läraren ansvar för introduktionsmomenten till PBL.

 
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
  • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
  • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.
 
Profiler/inriktningar
De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas. Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och profilregler:
  • AI och maskininlärning
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Autonoma system
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Datorsystem
    Valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå
  • Elektronik
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Industriell ekonomi
    Obligatoriska kurser i profilen
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    Obligatoriska kurser samt tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
  • Kommunikation
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Medicinsk informatik
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Programmering och algoritmer
    Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Signal- och bildbehandling
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Spelprogrammering
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
    TDDD46 tillgodoräknas som TDDD37
  • Systemteknologi
    Obligatoriska kurser
    Minst en kurs av TDDD25, TDDD07
    Minst en kurs av TDDB44, TDDD55
    Minst en kurs av TDDB84, TDDD05
    Minst två kurser av TSRT07, TSRT62, TSBK08, TSFS06
  • System on chip
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Säkra system
    Obligatoriska kurser
    Minst en kurs av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    Minst en kurs av TDDD97, TDTS06, TDDD37 eller en till av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    TDDD46 tillgodoräknas som TDDD37
 
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp. institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplanen.
 
Examensarbete
Studerande, som vill ha en profil angiven i examensbeviset, bör för civilingenjörsexamen välja sådant examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning. För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

För tillträde till examensarbetet, se Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs.

Tillåtna huvudområden för den masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen från programmet är Informationsteknnologi, Datateknik, Elektroteknik och Medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

 
Examenskrav
För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:
  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.
Tillåtna huvudområden för mastersexamen som krävs för civilingenjörsexamen från programmet är Informationsteknologi, Datateknik, Elektroteknik och Medicinsk teknik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en profil anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i informationsteknologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i informationsteknologi och Teknologie master i informationsteknologi, datateknik elektroteknik eller medicinsk teknik.

För antagna 2013 eller senare gäller dessutom nedanstående krav på kurser:

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

  • Företags- och affärsmässiga villkor
    skall minst en av följande kurser vara avklarade med godkänt resultat:
    • TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap
    • TDDD29 IT-projektledning
    • TEAE01 Industriell ekonomi
    • TEIE44 Intellectual Property Rights
    • TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter
    • TGTU04 Ledarskap

    Maximalt kan 30hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

  • För antagna 2011 eller senare skall minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:

    • TANA09 Datatekniska beräkningar
    • TANA21 Beräkningsmatematik
     
    Övrigt om examen

    Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6

       

      Tekniska högskolan vid Linköpings universitet


      Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se