studiehandbok@lith
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

 
År: 2017
 
Civilingenjörsutbildning i datateknik, 300 hp
/ Computer Science and Engineering /
 
Programmets syfte/vision
Datateknikprogrammet är en utmanande och personlighetsutvecklande utbildning som ger den bästa förberedelsen för en internationell yrkeskarriär inom data- och elektronikområdet. Utbildningen präglas av valfrihet och förnyelse med väl fungerande kurser där många är projektbaserade och forskningsanknutna. En civilingenjör från Datateknikprogrammet, en D-ingenjör, är en erkänd problemlösare och innovatör inom integrerade system och har god förmåga att samarbeta, kommunicera och leda högteknologisk verksamhet.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en D-ingenjör i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

 
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från datateknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:
  • Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

    Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen:
    En D-ingenjör har en bred matematisk bas baserad på både kontinuerlig och diskret matematik med inslag av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt grundläggande kunskaper i elektromagnetism och mekanik. D-ingenjören kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom datateknik.

    Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen:
    En D-ingenjör skall behärska teknikvetenskapliga kunskaper baserat på datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering) omfattande programvara, hårdvara och kommunikation. D-ingenjören kan utveckla och utvärdera produkter som innehåller programmerbara komponenter i inbyggda system.

    Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen:
    En D-ingenjör har fördjupade kunskaper inom datateknik, elektroteknik, informationsteknologi eller medicinsk teknik och har i huvudområdet tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

    Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning:
    D-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och den tekniska kunskapen identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

    Experimenterande och kunskapsbildning:
    En D-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion. Detta innefattar att formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat samt redovisa resultatet. D-ingenjören har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.

    Systemtänkande:
    D-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

    Individuella färdigheter och förhållningssätt:
    En D-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. D-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

    Professionella färdigheter och förhållningssätt:
    D-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.
  • Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

    Att arbeta i grupp:
    Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupp-projekt är D-ingenjören förberedd att agera i olika grupproller och efter viss yrkeserfarenhet framförallt växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. D-ingenjören har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.

    Att kommunicera:
    En D-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.

    Att kommunicera på främmande språk:
    Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

  • Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

    Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling:
    En D-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.

    Företags- och affärsmässiga villkor:
    En D-ingenjör har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

    Att planera system:
    D-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

    Att utveckla system:
    En D-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. D-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

    Att realisera system:
    En D-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

    Att ta i drift och använda system:
    D-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.
 
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
 
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
 
Programmets organisation
Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna är av matematisk natur.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs tre obligatoriska större grupprojekt (5-7 deltagare/projektgrupp), ett projekt första terminen för att ge perspektiv på ämnesområdet med en avslutande konferens, under termin fem ett projekt för att konstruera en mikrodatorbaserad apparat och i termin sex ett kandidatarbete och ett projekt för utveckling av en programvaruorienterad tillämpning.

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och kommer därför att ges på engelska.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från D-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs.

En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurserna skall göras. En profil påbörjas vanligen termin 7. För varje profil utses en profilansvarig. Uppfyller man kraven för en profil anges denna profil i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Profilkurser kommer i möjligaste mån att i programplanen placeras så att profilkurserna kan läsas i lämplig ordning och placeras i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

 
Programmets innehåll
Datateknikprogrammet har en obligatorisk del som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:
  • ett teknikblock med lika omfattning av datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering). Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse av olika modeller för programmering, datastrukturer och algoritmer, användbarhet med människa-dator-interaktion, operativsystem och programutvecklingsmetodik. Kurserna i elektroteknik skall ge en grund i elektronik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
  • ett matematikblock bestående av kontinuerlig matematik med analys, linjär algebra och transformer, diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
  • naturvetenskapliga kurser som ger grunderna i mekanik och elektromagnetism.
  • den kommunikativa förmågan (både muntligt och skriftligt) samt förmågan att arbeta i grupp utvecklas genom ett flertal kurser, bland annat i de projektorienterade kurserna beskrivna ovan.
  • ett hållbarhetsblock bestående av delmoment med progression i obligatoriska kurser skall ge förståelse för samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling särskilt kopplat till datateknik.
Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen av D-ingenjören. Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde.

I programplanen för programmet framgår för varje år de kurser, som planeras att ges, och i vilken programtermin den är placerad i och dess tidsmässiga placering under året.

Varje kurs beskrivs i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll är beskrivet och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen. I kursplanen anges kursen nivå, grundläggande nivåer; G1, G2 eller avancerad nivå A samt det huvudområde kursen tillhör.

 
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
  • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
  • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.
 
Profiler/inriktningar
De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas. Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen.

Profiler och profilregler:
  • AI och maskininlärning
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Autonoma system
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Datorsystem
    Valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå
  • Elektronik
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Industriell ekonomi
    Obligatoriska kurser i profilen
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    Obligatoriska kurser samt tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
  • Kommunikation
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Medicinsk informatik
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Programmering och algoritmer
    Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Signal- och bildbehandling
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå
  • Spelprogrammering
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Systemteknologi
    Obligatoriska kurser
    Minst en kurs av TDDD25, TDDD07
    Minst en kurs av TDDB44, TDDD55
    Minst en kurs av TDDB84, TDDD05
    Minst två kurser av TSRT07, TSRT62, TSBK08, TSFS06
  • System on chip
    Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Säkra system
    Obligatoriska kurser
    Minst en kurs av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    Minst en kurs av TDDD97, TDTS06, TDDD37 eller en till av TDDD27, TDDD38, TDTS21
 
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp. institution. För att få räkna med en sådan kurs, som valfri, i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.
 
Examensarbete
Studerande, som vill ha en profil angiven i examensbeviset, bör för civilingenjörsexamen välja sådant examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning. För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

För tillträde till examensarbetet se Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs.

Tillåtna huvudområden för den masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen från programmet är Datateknik, Elektroteknik, Informationsteknologi och Medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

 
Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i datateknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort
  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

När kraven för civilingenjörsexamen i datateknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i datateknik och Teknologie master i Datateknik, Elektroteknik, Informationsteknologi eller Medicinsk teknik.
Särskilda kurskrav

För antagna 2009-2016 gäller även nedanstående krav på kurser:

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    skall minst en av kurserna i följande kurslista vara avklarad och godkänd;
    • TKMJ24 Miljöteknik
    • TKMJ15 Miljömanagement
    • TGTU01 Teknik och etik
    • TGTU49 Teknikhistoria
    • TDDD50 Grön IT
    • TDDD68 Energisnåla nätverk
    • TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter
Antagna 2017 och senare uppfyller målen via obligatoriska moment i termin 1-6.

Maximalt kan 30hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

För antagna 2010 eller senare skall minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:

  • TANA09 Datatekniska beräkningar
  • TANA21 Beräkningsmatematik
 
Övrigt om examen

Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6

     

    Tekniska högskolan vid Linköpings universitet


    Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se